Révérien Rurangwa

-Klä av dig!
Min mor sitter på knä, försjunken i bön. Eftersom hon inte lyder deras infall snabbt nog knuffar en av flickorna omkull henne och sliter av henne kläderna, till och med behån.

Révérien ser sedan hur en flicka, en hutu, klär av hans mor så att moderns födelsedagspresent år 1994; en röd klänning, ska sakna blodfläckar. Medan männen hugger plundrar flickorna i förväg. Klänningen var en present som hon har fått av sin son som ska bli den enda i deras familj som överlevde folkmordet i Rwanda men man kan också uttrycka det som undertiteln till boken lyder: De dödade mig och hela min familj i Rwanda i april 1994. Jag var femton år. Jag dog inte.

Detta är den sanna berättelsen om hur nunnorna och prästerna svek med orden:
älska varandra. Förlåt era fiender. De sa det strax innan de steg in i minibussarna. Man kan inte annat än hålla med författaren ifråga när han skriver: Ett relevant budskap för den som snart kommer att bli mördad av sin egen granne. Men det var inte bara nunnorna och prästerna som svek, det var även världen som marginaliserade och såg till att massmordet på tutsier blev en okänd biföreteelse.

Detta är en mycket komplex historia av en som överlevde men som i och med sin överlevnad är ett störande inslag för andra som vill glömma. Révérien med en förlorad livsvilja vet att han måste fortsätta leva. Han måste leva så att andra inte glömmer det som har hänt. Révérien och andra överlevare har bilder på sina näthinnor som förföljer dom varje stund, varje minut.

Denna bok är den starkaste skildring jag någonsin läst. Var var vi andra när 1 300 000 tutsier dödades med macheten?… (meer)