Afbeelding van de auteur.
147+ Werken 530 Leden 10 Besprekingen Favoriet van 3 leden

Over de Auteur

Fotografie: From "Little Journeys To the Homes of the Great Scientists," Elbert Hubbard, 1916 (Project Gutenberg)

Reeksen

Werken van Carl von Linné

Nemesis divina (1981) 32 exemplaren
Carl von Linnés västgötaresa (1747) 22 exemplaren
Svensk flora : Flora Svecica (1755) 21 exemplaren
Linnæi Systema Naturæ (1735) 18 exemplaren
Linnaeus' Philosophia Botanica (2003) 18 exemplaren
Carl von Linnés dalaresa (1984) 18 exemplaren
Fyra skrifter 6 exemplaren
Lapin kasveja (1991) 5 exemplaren
Systema Vegetabilium 5 exemplaren
Caroli Linnaei Flora Lapponica (1977) 5 exemplaren
Skrifter 4 exemplaren
Species plantarum (2017) 4 exemplaren
Om Smålands naturalhistoria (1992) 4 exemplaren
Carl von Linné (1987) 3 exemplaren
Tre tal 3 exemplaren
Travels 3 exemplaren
Linnés Blomster-Almanach (1989) 3 exemplaren
Linné i Lappland [1732] (1977) 2 exemplaren
Anmärkningar om Coffé (1747) 2 exemplaren
Beskrifning om öl (1749) 2 exemplaren
Blomster-almanach 1 exemplaar
Vita Caroli Linneai 1 exemplaar
A Tour in Lapland 1 exemplaar
Anmärkningar om brännwin (1748) 1 exemplaar
Om chokladdrycken 1 exemplaar
Voyage en Laponie (2002) 1 exemplaar
Genera plantarum 1 exemplaar
Om jämvikten i naturen (1978) 1 exemplaar
Lapplandsresan (2015) 1 exemplaar

Gerelateerde werken

Classic Travel Stories (1994) — Medewerker — 63 exemplaren

Tagged

Algemene kennis

Gangbare naam
von Linné, Carl
Officiële naam
Linnæus, Carolus
Carl von Linné
Pseudoniemen en naamsvarianten
Linnæus, Carl Nilsson
Linnaeus, Carl Nilsson
Geboortedatum
1707-05-23
Overlijdensdatum
1778-01-10
Graflocatie
Uppsala Cathedral, Uppsala, Sweden
Geslacht
male
Nationaliteit
Sweden
Geboorteplaats
Råshult, Småland, Sweden
Plaats van overlijden
Uppsala, Sweden
Woonplaatsen
Lund, Sweden
Uppsala, Sweden
Amsterdam, Netherlands
Opleiding
Lund University, Sweden
Uppsala University, Sweden
Harderwijks University, Netherlands
Beroepen
botanist
physician
zoologist
taxonomist
Relaties
Kalm, Pehr (student)
Korte biografie
Carl Linnaeus, later called Carl von Linné, is regarded as the father of modern taxonomy, the system of naming, ranking, and classifying organisms. He was born in the province of Småland in southern Sweden. His father was a Lutheran minister and an avid gardener. Carl showed a deep love of botany and a fascination with the names for plants from an early age. His parents wanted him to become a minister, but he decided to study medicine, which would involve the study of plants as a part of every doctor's education at the time. He began at the University of Lund and transferred to the University of Uppsala, the most prestigious university in Sweden. He went on a botanical-ethnographical expedition to Lapland in 1731 and another to central Sweden in 1734. He finished his medical degree at the University of Harderwijk in the Netherlands in 1735, and then enrolled in the University of Leiden for further studies. That same year, he published the first edition of his classification of living things, the Systema Naturae. He met or corresponded with Europe's great botanists, and continued to develop his classification system. In 1738, he returned to Sweden, where he practiced medicine and became a professor at Uppsala. There he inspired a generation of students, many of whom traveled on voyages of discovery to the USA, South America, the Middle East, and the Pacific. Linnaeus continued to revise his Systema Naturae as more and more plant and animal specimens were sent to him from every corner of the world. He still found time to practice medicine and eventually become personal physician to the Swedish royal family. In 1758 he bought the manor estate of Hammarby, outside Uppsala, where he built a small museum for his extensive personal collections. In 1761 he was ennobled by the king and took the name Carl von Linné. He continued to write and teach, and his international reputation spurred even more contributions to his collections, including from Catherine the Great of Russia.

Leden

Besprekingen

> Babelio : https://www.babelio.com/livres/von-Linne-Voyage-en-Laponie/824152

> Les notes sont prises sur des carnets, et donc il n'y a pas vraiment de rédaction ; la description est parfois un peu clinique, mais l'ensemble ne manque pas d'intérêt. Quelques croquis précis agrémentent et parfois aident la lecture. Il ne reste plus qu'à se lancer.
Danieljean (Babelio)
… (meer)
½
 
Gemarkeerd
Joop-le-philosophe | Feb 16, 2021 |
Lapinmatkan päiväkirja on merkittävä paitsi pohjoisen historian kannalta myös siksi, että se on ainoa Linnaeuksen omin käsin kirjoittama matkakuvaus. Myöhemmillä matkoillaan (Taalainmaa 1734, Öölanti ja Gotlanti 1741, Länsi-Göötanmaa 1746 ja Skåne 1749) hän usein saneli havaintonsa jollekin matkaseurueen jäsenelle. Ensimmäisellä matkallaan Linnaeus oli yksin ja omillaan, vailla ketään kenelle luennoida. Siksi juuri tätä kesän 1732 päiväkirjaa on totuttu pitämään hänen tuotantonsa henkilökohtaisimpana dokumenttina; näillä sivuilla tiedemies on vielä ”luonnontilassa”. Kenties epämuodollisuus ja tuoreus vaikuttivat siihen, ettei Linnaeus koskaan julkaissut päiväkirjaa. Se nousi yleiseen tietoon lopulta vuonna 1811, jolloin Lontoossa ilmestyi englanninkielinen käännös. Ruotsissa päiväkirja julkaistiin ensimmäisen kerran 1889, mutta kauan kaivattu tieteellinen laitos valmistui vasta vuonna 2003.
http://agon.fi/article/linnaeuksen-kaksi-lappia-alkuperaiskansan-onni-ja-kurjuus...
… (meer)
 
Gemarkeerd
Asko_Tolonen | 1 andere bespreking | Feb 15, 2021 |
Den första av Carl von Linnés resor företogs när han var en tämligen oansenlig student, så även om det även finns en hel del av de mer tröttande dragen från senare resor – förbättringsförslag för jordbruk, nyttiga växter, geologi – och latinet är nästan ännu mer rikflödande, så är det ändå en lite mer lättflytande skildring.

I huvudsak tycks han ha undersökt dels växter och djur, dels samernas livsföring, dels vilka mjölkprodukter som framställdes: den som vill lansera nya sådana finner här rikligt material. Samerna skildras tämligen fördomsfritt: det finns lite av både den moderna människans beskäft samt beundran inför den starke jägaren, och även om han säkert fått en del om bakfoten så finns där ändå respekt nog för att det absolut inte skall vara plågsamt.

Det är tämligen ostrukturerat: betraktelser om klädesdräkter följer på något fynd av en blomma eller en dum prästman som försökt argumentera med den unge lärde. Ibland blir komiken ofrånkomlig, som när Linné räknar upp olika sorters rävar och de pris man får för deras pälsar, och däribland lakoniskt meddelar:

5. Röda rävar, gula till färgen.

Inget pris, bara en upplysning om kulören. Och redan några sidor senare får vi reda på, för säkerhets skull mestadels på latin, att

Kvinnfolks [livmoderslida] blir ej av [fetma vidare], snarare trängre, och ju magrare, ju större vagina.

Anmärkningen står i stycket om den »lulensiska prefekturen«, oklart dock hur allmängiltig observationen skall vara eller hur han nått till detta resultat. Nåväl, med tanke på hur Linné utformade sitt system för klassificering av växter är väl sådana observationer inte att förvånas över.
… (meer)
 
Gemarkeerd
andejons | 1 andere bespreking | Jul 12, 2012 |
Carl von Linnes skånska resa blev hans sista på ständernas uppdrag, och är den mest utförligt skildrade: den lapidariska stilen med korta anteckningar om växter, djur, mineralier och sevärdheter har ersatts av mer utförliga skildringar av desamma, inklusive handledningar i hur man bygger hus, har död på vägglöss eller brygger vinbärsvin – de tvära kasten från ett ämne till ett annat består.

Den mer utförliga stilen gör att det finns fler saker att framhäva: hans insikt i att sandsten har bildats genom att sand pressats samman under ofattbart långa tidsperioder och att de »petrifikationer« man hittar stammar från djur som en gång levt i vatten, och hans totala acceptans av den naturliga följden att stora delar av Sverige en gång måste ha varit havsbotten är ett klart tecken på en skarp naturvetenskapare, liksom hans vilja att experimentera för att ta reda på just vilken växt det är som orsakar boskapssjuka. Nästan komiskt blir det när uttrycker sin skepsis mot slagrutor, som vid hans tid tydligen snarare detekterade metall än vatten, och hans fortsatta motvilja mot den trots att ett experiment som tydligen utföll i i alla fall någon mån i dess favör gör att man påminns om att skepticism mot sådana påfund ingalunda är något nytt fenomen.

Annars är några av hans favoritämnen flygsand – han återkommer gång på gång hur sådan skall stoppas –, tygfärgning – med hans samlade resor borde man kunna åstadkomma nästan vilken kulör man önskar – och därvid häftande merkantilism: varför skall man importera dyra växter söderifrån när man kan odla dem runt, säg, Ystad? I och för sig inser han – åtminstone ibland – denna teoris begränsningar, och förklarar varför man ifrån Skåne kan exportera säd samtidigt som man importerar till Stockholm, samt att det kanske inte är så jäkla lätt att hålla tobak eller valnöt i svenskt klimat. Liknande rättvisa visar han svedjebruket: trots att han är i grunden emot vad han ser som landförstörelse, så kan han ändå inse att det i vissa lägen är den enda möjliga bruksmetoden.

Tyvärr är det idéhistoriska materialet inte riktigt nog för att riktigt bära upp boken: den upprepar sig lite för mycket, blir ibland lite för långrandig vid beskrivning av husbyggen eller tygfärgning (däremot hade han gärna fått skriva mer om hur han tar reda på orsakerna till olika fäsjukdomar), även om det botaniska materialet i alla fall för det mesta är läsligt och inte bara består av beskrivningar på latin. Och trots att den skånska resan innehåller sina longörer, så är den nog tillsammans med den västgötska den av Linnés resor den mest lättillgängliga och intressanta.
… (meer)
½
 
Gemarkeerd
andejons | May 2, 2010 |

Lijsten

Prijzen

Misschien vindt je deze ook leuk

Gerelateerde auteurs

Statistieken

Werken
147
Ook door
1
Leden
530
Populariteit
#46,961
Waardering
½ 3.5
Besprekingen
10
ISBNs
97
Talen
9
Favoriet
3

Tabellen & Grafieken