Fr̲fattaren Leo Lv̲ skriver en saga om en l̃g. Sagan v̲erst̃ts till ungerska och ln̄gt dr̃borta i Bǩšcsaba ls̃er Maria den. Sedan skriver hon ett beundrarbrev till Leo. Och dr̃med r̃ Stig Claessons historia ign̄g. Den okñda Maria insisterar p ̄att f ̄besk̲, och till slut lm̃nar Leo sina konstnr̃smd̲or i det melankoliska februari-Stockholm, tar med sig vñnen Bengt, finsk doktor i samhl̃lsvetenskap, och betrd̃er den ungerska jorden. l Budapest av r̄ 1990 mr̃ks spr̄en efter den avsatta kommunismen, och Leo km̃par med resterna av sina vñstersympatier. l den lt̃ta tonen, de drp̄liga situationerna, i mñgden av infall, tragikomiska figurer och rappa dialoger lt̄er Stig Claesson framskymta den l̄drande mannens vilsenhet i tiden, hans tilltagande ensamhet, vñskapens fr̲gñglighet och det stundande, stora avskedet. Det r̃ en naken bert̃telse av en rt̃tfram fr̲fattare, och den lockar till skratt, vemod och begrundan. [Elib]