Mycket välskriven och lättläst bok. Intressant sätt att skriva på! Alla meningar är extremt korta och författaren använder punkter där det lika väl kunde vara ett kommatecken. Det tog mig ett tag att uppfatta vad det var som var annorlunda med texten.

I och med att meningarna är korta och stundom känns llite stympade, vilket ger en kännsla av ett språk som är rakt och tydligt, och utan onödigt krångliga meningsuppbygnader.

Texten är därför lättläst och flytande, men meningen i texten långt i från simpel. Anders Fager har en fantastisk ryttmkänsla och ett vackert språk.

Historien läser sig nästan själva, och när jag var klar med två tredjedelar av boken på bara ett par timmar, kändes det nästan som jag fått texten uppläst för mig i stället för att jag läst den själv.

Historierna är fantasifulla och har ett mycket starkt bildspråk med en fantastisk taktkännsla i sitt utförande.

Det här var en mycket possitiv överaskning som jag varmt rekomenderar. Jag ser verkligen fram emot att utforska Anders Fagers senare verk. ( )

"Svenska kulter" lever verkligen upp till sin titel: den lyfter upp den lovecraftianska mytologin och släpper den, med mardrömsliknande svängande tentakler, kulter och allt, rakt ner i dagens Sverige. Det är tacksamt att stöta på en novellsamling - som dessutom är en skräcksamling - med en klar idé och som håller sig till den.

Balansen mellan det alldagliga och det fasansfulla är mästerlig, speciellt i den första novellen, "Furierna från Borås". Man släpps in i en vanlig fredagskväll i mellersta småstadssverige, och färden från det vardagliga in i skräcken sker så gradvis att den nästan ter sig naturlig.

Texterna kanske skulle ha vunnit något på att skäras ned lite för att bli klarare och mer koncentrerade, men det är inget som förstör helhetsintrycket.

Vågar man hoppas att en Svensk skräckvåg är på gång? ( )