Joakim PirinenBesprekingen

Få böcker jag har läst har försatt mig i en sådan mental berg- och dalbana som Joakim Pirinens senaste alster – ”Den röda drömmen”. Under min läsning har jag ena stunden känt mig övertygad om att jag håller i en bok skriven av ett geni, för att i nästa stund undra huruvida jag är fullständigt lurad av herr Pirinen. Fast när jag lagt sista sidan åt hanlingarna och nu sitter och funderar anser jag att boken och författaren är genial. Jag kan inte påminna mig om att jag någonsin läst något så lekfull och fantasieggande förr. I Den röda drömmen har Joakim Prininen skrivit 24 prosastycken som representerar 23 olika genrer inom litteraturen. Deckargenren är den enda som förärats med två texter.
Jag såg en intervju med författare under som var från Bokmässan där han berättade att alla texter på ett eller annat sätt utgick från honom själv. Som den fantastiska berättelsen ”Ett dödsfall” som handlar om en man vars fru plötsligt dör i en cykelolycka och mannen blir kvar med parets barn. Den skrev han, berättade Pirinen i intervjun” när ett förhållande började knaka i fogarna. Omedveten om sambandet mellan sitt eget liv och mannen i berättelsen. Ja så kan man också utgå från sig själv när man skriver. Genialt Pirinen, helt enkelt genialt.½

Dessa texter är svåra att beskriva. Liksom bilderna, skapade av Pirinen de också, är de spretiga, abstrakta, surrealistiska.
Kanske mår dessa texter väl av att intas då och då, snarare än alla i en följd, som jag gjorde.