Av alla superhjältar som befolkar världens serietidningar är nog Fantomen (eller Dragos, för den som känner sig traditionellt lagd) den mest sympatiske: att han inte har några superkrafter att tala om (förutom det där med tio tigrars styrka – men hur stark är egentligen en tiger?) är förstås en bra grund, även om det knappast är unikt. Nej, det som är ovanligt trevligt är dels möjligheten för Fantomen kan uppträda nästan närsomhelst och varsomhelst, dels att man till skillnad från många andra serietidningar kan börja läsa lite var man vill: tiden går visserligen, och ehuru det ständiga nuet inte heller skiljer den från andra, så förändras grundförutsättningarna så sällan att när de gör det så är det verkligen en stor grej, och inte bara detta års stora ommöblering. Dessutom är ju Fantomen något bland superhjältar högst ovanligt: stadgad familjefar.

Hursomhaver, om denne den kanske svenskaste av superhjältar (en stor del av världsproduktionen av fantomenserier beställs härifrån) handlar denna bok. Huvuddelen består av olika personers syn på denne Väktare av östra mörkret: från helt vanliga fantomenbeundrare (nuvarande eller före detta) som Fredrik Reinfeldt, Jonas Gardell och Orvar Säfström, till en lika imponerande uppsättning personer som arbetat med Fantomen på olika sätt: tecknare, författare, förläggare och redaktörer. Tyvärr blir det kanske lite väl repetitivt som läsning i längden, men ibland glimmar det till: Dick Harrisons förslag att använda Fantomen för att studera nittonhundratalets mentalitetshistoria skulle troligen bli ett mycket intressant projekt.

Efter allt detta följer så diverse mer strukturerat material: Lee Falk, Ray Moore, Wilson McCoy och Sy Barry får varsin presentation, en kronologi över Fantomens externa historia presenteras, liksom biserier i den svenska Fantomentidningen vars 60-årsjubileum denna bok kommit ut i samband med. Dessutom finns en del essäer om olika aspekter av den vandrande vålnaden, inte de intellektuellt mest utmanande men ändå rätt intressanta – och med ett försvarstal i »Rasism i Fantomen« av det rörande ineffektiva slaget, som finner att tidigare åldrars fördomar på något sätt skall vara fullt acceptabla bara för att han faktiskt är vän med bandarerna, eller hur det nu är (det hade troligen varit mer effektivt att bara peka på vilken enorm uppryckning som skett över tid: Lamanda Luaga och överste Worubu förlåter ganska många tidigare synder).

Fantomen: från lila vålnad till blågul hjälte är skapad av fantaster för fantaster. Är man, eller har man varit, fascinerad av denne djungehjälte i blå (lila, röd, grön, brun) pyjamas med kalsongerna utanpå så är detta troligen en bok som kommer ge en hel del nöje. ( )