Per Wästberg

Semaforen och lodlinan är den femte fristående delen av ett av de mest uppskattade memoarverken på svenska. Det är en rik och stämningsmättad skildring av elva intensivt händelserika år (1995-2005). Ett avsevärt stycke spännande nutidshistoria. Här ryms både humor och vemod i porträtten av vänner, berömda diktare världen runt, förtryckta människor, döda närstående. En yttre och inre resa som tar oss genom läsandets och skrivandets äventyr, till svenska kyrkogårdar och herrgårdsbibliotek, till Stockholms dolda rum och med Svenska Akademien - där Wästberg tog sitt inträde 1997 - som mittpunkt för vänskap och hemkänsla. Dråpliga episoder växlar med skakande vittnesbörd om tillståndet i Centralamerika och Zimbabwe och från många resor till södra och östra Afrika. En livssyn får kontur, ett personligt signalement med en okuvlig livsglädje i dödens närhet. I svidande ärliga slutscener gestaltas uppbrott, skilsmässans smärta, kärlekens obönhörlighet, vånda och jubel.… (meer)

This is a very personal, literary, and political account of Wastberg's travels throughout southern Africa in the 1960's and 70's. Far from being an outsider, as you might imagine a Swede in Africa, his story is largely one of personal acquaintance, made and renewed. His credentials, beyond that strange mix of Nordic coolness and humanity, were that he had been banned from both South Africa and Rhodesia. Perhaps I struggled a bit with this one. The writing is journalistic in style, which makes it very alive. But there is at the same time there is a sense that the balance of the book is weighed more towards reportage (conveying how it is) rather than reflection (how it came to be how it is), although in fairness Wastberg puts in a fair effort on both fronts.

There are vignettes which illuminate the process of decolonisation, and how it turns out for those that resist it and those that succeed at it. Wastberg casts his eye over all of these stories, black and white, and weaves them together, along with his own - rather secretive - mission that seemed to involve something to do with encouraging resistance to apartheid in South Africa and Rhodesia. I wouldn't rate this book highly, it certainly isn't central to anything at all really. But it is one of those that tempts the reader to read more, and that isn't a bad achievement.… (meer)